Härjarevisan

Melodi: Gärdebylåten

Text: Hasse Alfredsson

Liksom våra fäder vikingarna i Norden
drar vi landet runt och super oss under borden.
Brännvinet har blitt ett elexir för kropp såväl som själ.
Känner du dig liten och ynklig på jorden,
växer du med supen och blir stor uti orden
slår dig för ditt håriga bröst och blir en man från hår till häl.

Ja, nu skall vi ut och härja, supa och slåss och svärja
bränna röda stugor, slå små barn och säga fula ord.
Med blod skall vi stäppen färga
Nu änteligen lär ja’ kunna dra nå’n praktisk nytta av
min Hermodskurs i mord.

Hurra, nu skall man äntligen få röra på benen.
Hela stammen jublar och det spritter i grenen.
Tänk att än en gång få spränga fram på Brunte i galopp.
Din doft, o kära Brunte, är trots brist i hygienen
för en vild mongol minst lika ljuv som syrenen.
Tänk, att på din rygg få rida runt i stan och spela topp.

Ja, nu skall vi ut och härja …

Ja, mordbränder är klämmiga, ta fram fotogenen.
Eftersläckningen tillhör just de fenomenen
inom brandmansyrket, som jag tycker är nån nytta med.
Jag målar för mitt inre upp den härliga scenen:
Blodrött mitt i brandgult. Ej ens prins Eugen en
lika mustig vy kan måla, ens om han målade med sked.
Ja, nu skall vi ut och härja …